Amonym

Ibland blir jag lite trött och tycker att mina små söta barn sitter alldeles förmycket framför något som är fyrkantigt. Igår kom dessutom brorsans pojk hit eftersom brodern skulle på firmafest. Med sig i övernattningsväskan hade han sitt xBox. Så nu på morgonen har det spelats och spelats och spelats. Två ungar framför PS2, 2 framför xBox och en framför datorn. De är helt inne i det och det skjuts och körs och LÅTER och de sitter helt uppslukade, helt paralyserade, svarar knappt på tilltal......avbryts ibland av att någon vrålar "f-n vilka skills han har, snacka om att han har ett snabbt finger" (men hallå tänker jag, han är ju tecknad....) Ska det vara så här? Vad gjorde jag när jag var liten? Känner ibland en tacksamhet mot att det bara fanns två tv-kanaler och ingen dator och inget tv-spel. Det tvingade ju en faktiskt att HITTA på något! Jag är säker på att om allt det utbud som finns i dag hade funnits då hade jag också suttit nitat framför. Och mamma och pappa hade tjatat att man skulle hitta på nått. Mina barn ser helt förundrande ut, vaddå hitta på? Vi gör ju nått! Spelar ser du väl......
Suck=( Det är ju så lätt att bli underhållen nu förtiden. Krävs ju ingen direkt ansträngning. Bara slå på en knapp......surfa runt bland kanaler, spela........ Fast allt är ju inte negativt.....de får ju bra finmotorik. Sägs också att de utvecklar sin rumsliga fömåga......vad vet jag. Och jag vet att mina barn lägger av när jag säger ifrån. Men det är just det som är så trist ATT DET ÄR JAG (eller mannen) som står för gränsen. Att det inte finns i dom själva.
Mitt i alla dessa neggiga funderingar om hur det ska gå med dagens ungdom säger plötsligt en av 14-åringarna.
"Nä, nu räcker det! Vem vill med och spela pingis?"

Det finns hopp=))))

Helt galet! Klockan är 20 i 12 en fredags natt och vad gör jag! Jag skriver på en inlämningsuppgift, alltså pluggar! Tanken är att jag kortfattat ska beskriva etnografi, fenomenologi (himla svårt att säga o skriva detta ord.....), grounded theory och narrativ analys samt helst beskriva likheter och skillnader. Så om någon har nått listigt att säga om detta PLEASE COME FORWARD! Finessen är att det bara får vara 2 sidor - inte lätt att vara kortfattad ibland. Men nu baske mig ska jag stänga butiken, äta en apelsin och sova. Natt natt

Nu börjar jag känna att löpningen flyter på igen. Det var tungt ett tag. Fortfarande lätt ont i höger skinka och på baksidan av höger lår men jag har det under kontroll=)

Förra helgen blev det långpass på 19 km. Det kändes kanon bra!

Igår var det dags för ett litet så kallat tempopass vilket innebär att man ska kuta på i lite snabbare fart än det man håller på de långa passen. Jag kände mig inte i slag igår. Stressad och uppvarvad mest........hade bara lust att lägga mig i soffan och vila för det kändes som jag verkligen behövde det. Och min löparkompis var sjuk......men så kom det ett litet SMS från löparkompisens man som tyckte att jag inte hade någon bra ursäkt och att det var bara att infinna sig......
Tog två lugna km först och sen 4 km rejält snabbt (enligt mina referensramar). I värsta sega, långa uppförsbacken (från Bråna till Statoil för dem som har lokal kännedom) så höll vi under 5 min tempo. Jag fick HÅLL! Vet i 17 när jag haft det sist. Vi avslutade med ca 1,5 km i lugnare tempo. Men det bästa av allt var att efteråt kände jag mig pigg och utvilad. Och jag har varit full av energi på jobbet idag. Vilken tur att jag inte la mig i soffan!!!! Löpning är en fantastisk stresshantering!

I kväll väntar ett arbetspass i garderoben på stadens hotell. Det är vår simklubb som har hand om den. Det ska bli en spännande (tror jag) erfarenhet.......