Amonym

Nu jädrans är det högsta växeln på träningen. Snart är det bara en månad kvar till maran! Nu känner vi att hela kroppen och knoppen förbereder sig. Man tänker på maran titt som tätt, hur kommer det att kännas iår? Hur varmt blir det? Vad ska jag ha på mig? Tänk känslan att svänga in mot Stadion!!! Vad ska vi äta innan? Vi måste bli snabbar på vattenkontrollerna i år! Tusen tankar som rullar runt. Men det är väl en del av förberedelserna. Man måste ladda mentalt också inte bara mil i benen.

Denna vecka har jag fått till hela tre pass! Och ett återstår i månn. Och benen håller ihop......hyfsat.

Nr 49
I tisdags sprang jag en kortis runda och ökade tempot lite. Drygt 5 km blev det.
Nr 50
I torsdag sprang vi på friidrottsbanan, intervaller 2x5x200. Känns makalöst seriöst att springa på bana. Man får ju dessutom en vääääldig respekt för dem som springer 200 m på under 20 sekunder. Våra intervaller tog drygt 50 sek......och jag tror då inte vi hade kapat så många sekunder om vi maxat och bara sprungit en. 
Nr 51
Igår sprang mannen och jag ut mot Lövhult och lite runt där. Trodde mina ben skulle packa ihop fullständigt. Intervallerna tog nog mer än jag trodde....men efter 40 minuters löpning släppte det något och det kändes som jag sprang lite lättare.

Dessutom har jag tagit mig i kragen och beställt en tid till en naprapat. Min närmaste säger att det inte är normalt att ha ont i lår och skinka hela tiden......va påstår dom att jag inte är normal?!!!