Amonym

Igår var det träningsdag igen. Nu introducerade herr Szalkai Fartlek:

"Fartlekspass. Värm upp med lätt jogg 10-11 minuter, stretcha lite lätt och kör sedan koordinationsloppen (4x100m som tidigare ej max, utan lagom fartökning).
Starta sedan fartleken; som namnet antyder en lek med farten. Spring ca 4km (27-29min) och under löpningen växlar du mellan hård och lätt fart. Antingen kör du på klocka, håll fartbitarna på mellan 1-3 minuter, tex spring 3 minuter "fort" följt av 1 min lugnt, 2 minuter "fort" följt av 1 minut lugnt, 1 minut "fort" och sedan 1 minut lugnt innan du upprepar detta igen (tills du kört knappa halvtimmen).
Om du har en bra runda kanske det finns naturliga sträckor som passar för hårdare resp lättare fart.
Tänk på att det inte är något maxpass; det ska kännas bra, du ska bli lagom trött. Får du mjölksyra eller obehag, kör du för fort!
Varva ner med lätt jogg i 10-11 minuter och avsluta med att stretcha ut löpmusklerna."

Det här lät ju kul tyckte jag! Äntligen något annat än ett evigt malande! Så jag gav mig iväg med stor lust och med ett leende över hela ansiktet. Sen inträffade något märkligt..... min mentala bild av vad som var hård fart för mig stämde inte ett dugg överens med verkligheten! När jag drog igång de första 3 forta minuterna så blev de inte alls så forta som jag tänkt mig.....dessutom så är 3 minuter läääääänge! Sneglade på klockan och tänkte men nu har det väl gått 3 minuter.....icke så nicke......1 och 20! Det pep i lungorna och hjärtat slog som en stånghammare! Tänker tankar som att "den där f-bannade Szalkai, tur han inte är i närheten nu!".



Det blev till att sänka fort-farten för att över huvudtaget ta sig igenom det. Så fort förvandlades till någon form av medioker halvfart..... Men sen så händer något när jag joggar hemåt och varvar ner......då kommer den där härliga känsla i kroppen av att man springer lätt, ett riktigt lyckorus........ och den där Szalkai vet nog vad han pratar om i alla fall=)