Amonym

Idag var jag så trött att springa kändes totalt omöjligt. Beklagade mig lite för min minsta son, när vi satt i bilen påväg till min löparkompis. Som förövrigt är bästa-kompis på alla plan. Möjligen inte när det gäller att dricka vin eftersom hon är oehört måttfull när det gäller alkohol=) Men rolig ändå=)))

Hur som helst, när jag suckat och gäspat lite, tittade sonen på mig och sa:

"Du mamma, det handlar om inställning, och med den inställningen är det ju inte lönt du försöker. Du har ju redan bestämt dig för att vara trött."

Hmmm vad kan han fått en sådan fras ifrån.......fattar inget=?

Det är ytterligare en medlem i vår damsektion och hon hade SPRING I BENEN idag. Hon fullkomligt studsa fram och utbrast: " Åh vad skönt! Vad jag längtat efter detta idag." Och hon smittade, för plötsligt bara kände jag hur jag "lättade" och sprang med glada och spänstiga steg. Det är gott med flyt! Jag är säker på att man liksom får glädje av varandras energi när man springer tillsammans. Idag riktigt kändes Ls energi och hon drog med oss andra.

7,4 km knåpade vi ihop idag. Vad bra det är med en värstingklocka som talar om snudd på allt. Hur gjorde vi innan E hade en sådan?

Och i månn är det dags igen.