Amonym

Idag är det dags för en två milare. Ser fram mot det med lite skräckblandad förtjusning. Har legat lite lågt med löpningen. Har en höger skinka, baklår och ländrygg som jäklas lite med mig. Veckan innan vi for till fjällen blev det värre än vanligt så i princip har jag bara sprungit ett pass på två veckor. Det var i onsdags, 9 km tillsammans med mannen. Och det kändes.....hyffsat.....det blev inte sämre i alla fall. I torsdags var jag hos en idrottsmassör för att se om han kunde komma med några tips. Han kom med ett som jag nog tror jag kan ta till mig - stretcha mindre! Ofta om man känner sig stel och får ont så stretchar man på och töjer och töjer men det muskeln reagerar med är "hjälp vad är de som händer, det gör ont, bäst att hålla emot" - alltså motsatt effekt. I stället för att bli lång, smidig och tjusig så tjurar den och kryllar ihop sig. Detta kan jag känna att jag verkligen har prövat. Att ta i lite extra även när det gör ont. Sen har jag också lagt av med min axelväska och börjat med ryggsäck igen. Bär ofta på en massa jobbpapper och pärmar eftersom jag jobbar på lite olika ställen och den är mer än lovligt tung i bland. Bara dessa två små grejor tycker jag har gjort skillnad......eller så är det tankens kraft .......och helt ärligt så bryr jag mig inte om vilket bara det funkar!

Och förresten, som ni (alla 4 av 3 läsare....) säker har märkt, så går det trögt med bloggeriet...... Men det blir en liten, liten skvätt då och då......good enough=)