Marareflektioner.....

Äntligen funkar bloggen igen! Typiskt att det skulle till å krångla nu när jag ville skriva om min mara!
Såååå häftigt det var!!!!! Här kommer följer några av mina reflektioner från loppet:

* Ett marathon är lååååångt, 42 195 m är ju faktiskt 4,2 mil och lite till. Det är duktigt långt att springa!
* 29 grader är vaaaaaarmt! Tack och lov droppade temperaturen något  under resans gång. Men vätskekontrollerna kom tätt och vi hade verkligen tränat på att äta och dricka medan vi sprang. Dessutom hade de fantastiska vattenbad som man kunde köra ner hela huvudet i. Det var som en halv tunna med en slang i ena änden som pumpade ut fräscht vatten. Lite spännande var det dock att en del fyllde sina vattenflaskor där......där några av oss körde ner hela huvudet eller blötte våra kepsar och svampar (som man fick).......men men det som inte dödar en det härdar en.
* Stockholm är fantastiskt vackert!
* Tog 45614 steg under loppet!
* Kan tyckas märkligt men visst var Västerbron mycket brantare på andra varvet........
* Man får väldigt, väldigt platta fötter efter man sprungit i nästan 5 timmar.......
* Min kompis och jag har fantastiska kroppar som tillgodogör sig all näring och håller kvar den på ett enastående sätt! Vi vägde nämligen 2 kg mer efter genomfört lopp jämfört med innan...... Tänk att sportdryck, banan och saltgurka direkt vet att det ska omvandlas till fett och sätta sig på rumpan!!! Visst är det märkligt!?
* Det finns tillfällen i livet när två varmkorvar och en halvljummen folköl smakar GUDOMLIGT! Prova att springa 42 195 först så får ni se=)
* Solskyddsfaktor 40 funkade! Inte bränd någonstans!
* Att ha stöd av glada kompisar runt banan var GULD VÄRT! Tack E med lille E och C (som är en min löparkompis man)
* Fick bara en ny blånagel  - hade en sedan innan......fortsätter jag så här kan jag nog skippa nagellack på tårna i sommar.
* Det finns vissa likheter med att föda barn......först undrar man vad man gett sig in på, man svettas som en tok, man drabbas stundtals av lusten att bara ge upp och gå hem, direkt efter vill man aldrig göra om det, det svider när man kissar (lite skav......) MEN sen så plötsligt efter två dagar så känner man.......detta måste bara göras igen!

Nu gäller det att sätta upp nya mål...... närmast står nog ett litet men väldigt prestigefyllt stadslopp i Socrates hemstad...... sen får det nog bli Lidingöloppet 15km i september.....

Och så till en helt annan sak......vart tog mina bilder vägen på min sida.....nån som sett dem??? De verkar ha försvunnit i flytten.......

Kommentarer
Postat av: Socrate

Underbar läsning! Ta en mara på lördag igen, om den ger så sköna reflexioner som resultat. Det där med att "väga 2 kg efteråt, som alltihop satt sig på rumpan" var en klockren klassiker.



Ha De.......säger vännen Socrate

...som hoppas du fått ett mail med en liten försynt förfrågan, från mej...

2008-06-04 @ 09:05:04
URL: http://socrate.blogg.se/
Postat av: Jennie

Fin sammanfattning du gjort av maran!

Visst är det härligt och det är bara att gratulera. Bra gjort av oss som sprang!

2008-06-04 @ 18:45:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0