Amonym

De' e' mycke' nu! När jag öppnar min almanacka känns det som jag måste göra det lite försiktigt. Ungefär som Brasse i 5 myror när han öppnade Lattjolajban lådan......man får glänta lite för det liksom bara VRÅLAR till...... Och jag vet att det är självvalt!!!! Så jag borde inte gnälla.....och jag gnäller inte för det är rätt roliga grejor. MEN mycket!

I helgen försvinner mannen norrut, Björkliden, för skidåkning och hur äckligt är inte det att åka skidor i sol......vem vill göra det....ja, inte jag i alla fall......





Hur som helst så är han borta till söndag. Fredag och lördag har jag två extra barn åt en kompis som jobbar och vars man också är i Björkliden.......måste vara nått som går..... Två jätterara gossar men där den minsta liksom kan hålla en sysselsatt (4,5 år)......... Fredag till lördag ska 3 av mina barn på hajk och allt vad det innebär men liggunderlag, sovsäck, korv och transport dit och hem mm.  Och utöver detta så är det ju alltid det vanliga med träningar och så. Och för att inte tala om mina egna löppass som måste klämmas in. Torsdag en mil, lördag 6 km och på söndag ett härligt mastodont pass på tre timmar. Och på söndag ska jag hinna till en kompis på kalas också.

Dessutom måste jag ju jobba också och det schemat börjar också så härligt ut, mycket hit och dit och väldigt lite tid på arbetsplatsen. Hur kan det bli så? När man bokar alla dessa konferenser, utbildningar, studiebesök, möten, avslut med mera med mera verkar det ju vara en jätte bra idé? Men sen när det liksom är dax så undrar man ju allvarligt hur man ska få till alltihop. Men sen sviiiiiiiisch så är det juli och så ska man ha semester och förmodligen så har man överlevt....... Och sen sviiiiiisch så är det dax att julpynta igen......Nä nu ska jag lugna ner mig....... en sak i taget....... och som jag så i början så är ju detta mitt val, det är ju ingen annan som tvingat mig. Jag tror jag ska göra en lista. Det brukar alltid vara en bra start....